Alkoholvanor Göteborg

Här läser du mer om alkoholvanor, riskbruk och missbruk bland vuxna och skolungdomar i Göteborg och Sverige.


Alkoholvanorna bland unga i Göteborg

Den senaste drogvaneundersökningen (2013) bland Göteborgsungdomar visar på en fortsatt nedåtgående trend av alkoholanvändning. 44 procent av eleverna i årskurs 9 och 74 procent av gymnasisterna i årskurs två har druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna vilket är lägre än för tre år sedan.

– Det är en ganska långvarig positiv trend vad gäller alkoholkonsumtionen. Vi har genomfört drogvaneundersökningen vart tredje år sedan 2004 och alla fyra gångerna har siffrorna gällande alkohol minskat, säger Ulla Kungur som har samordnat undersökningen i Göteborg.

I år är det drygt 6 000 elever som har svarat på frågorna om sina vanor kring olika droger, och flera av kategorierna i undersökningen visar glädjande resultat. Till exempel visar det sig att intensivkonsumtionen av alkohol, definierat som berusningsdrickande minst en gång i månaden, har mer än halverats i grundskolan jämfört med 2007.

Förebyggande arbete lönar sig
– Dessutom sjunker den totala mängden drucken alkohol, liksom debutåldern. 2010 hade drygt tio procent druckit alkohol när de var 13 år eller yngre, men nu var det bara lite drygt sex procent. Det är också glädjande att det är allt färre ungdomar som säger att deras föräldrar bjuder dem på alkohol, säger Ulla Kungur, som tror att det till viss del är allt drogförebyggande arbete som görs som betalar sig.

– Göteborgs Stad har satsat mycket på att göra föräldrarna medvetna om riskerna med att langa eller bjuda på alkohol, bland annat genom hemskickade brev och broschyrer och via information på föräldramöten i skolorna. Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och Polisen har också många bra aktiviteter, som sajten tänkom.nu och Störa langningen-kampanjerna med annonsering på spårvagnarna under vårarna, säger Ulla Kungur.

– Samtidigt spelar nog den förlängda ungdomstiden också in, man betraktar till exempel inte en 15-åring som vuxen så som man kanske oftare gjorde förr. Idag ser sig ju knappt 15-åringarna själva som vuxna, säger Ulla Kungur, som tror att alltifrån ökat datorspelande till hälsotrender också spelar in i de förbättrade siffrorna kring alkoholanvändning.

Detaljer kring alkohol, narkotika och tobaksvanorna finner du på sektionen drogvaneundersökningen 2013

Tidigare drogvanundersökningar i Göteborg

I 2010 års undersökning bland Göteborgsungdomar uppger färre ungdomar att de dricker alkohol. Bland niorna svarar knappt 60 procent att de dricker alkohol, år 2007 var siffran 70 procent. Även ungdomar i årskurs två på gymnasiet dricker något mindre (80 procent jämfört med 88 procent).
20 procent av de tillfrågade i undersökningen uppger att de intensivkonsumerar alkohol, det är något färre än vid 2007 års mätning.

Även år 2007 genomförde Göteborgs Stad en undersökning om elevers situation i skolan och deras användande av alkohol, tobak och narkotika. Samtliga elever i gymnasiets årskurs 2 och grundskolans årskurs 9 ingick i undersökningen som bland annat visade att:

Fler avstår från alkohol samtidigt som intensivkonsumtionen ökar. Under 2000-talet har totalkonsumtionen av alkohol i Sverige ökat. Trots detta visar nationella skolundersökningar bland 15–16-åriga skolelever att allt fler unga låter bli att dricka alkohol. Göteborg följer denna trend. I undersökningen uppgav 62 procent av eleverna i nian och 83 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2 att de konsumerat alkohol. Motsvarande siffror för 2004 var 70 procent respektive 88 procent. Fler avstår alltså helt från alkohol. Samtidigt uppger fler att de är intensivkonsumenter (23 procent av niondeklassarna och 47 procent av gymnasieeleverna). År 2004 var 19 procent respektive 41 procent intensivkonsumenter.

2007 svarade 31 procent av eleverna i nian att de inte dricker alkohol. På 1970-talet uppgav endast 10 procent att de inte dricker alls. Därefter ökade ickekonsumenterna till 20 procent under 1980-talet och under 2000-talet har de alltså stigit ytterligare. I gymnasieundersökningar i årskurs 2 uppger 10 procent av eleverna att de inte druckit alkohol.



Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige

År 2007 uppgick alkoholkonsumtionen till 9,8 liter ren alkohol per invånare. Som högst var konsumtionen 2004 då varje svensk över 15 år konsumerade 10,5 liter ren alkohol per år. Mellan 1996 och 2003 steg den totala alkoholkonsumtionen med 30 procent. Denna utveckling kan förklaras med avskaffade införselkvoter från EU-länder, sänkta skatter på öl och vin, fler serveringstillstånd och utökade öppettider på Systembolaget.

Uppgifter från SoRAD, som samlar information om svenskarnas alkoholvanor, visar att svenskarna dricker mindre sprit och mer vin. 2007 minskade konsumtionen av sprit med 3 procent jämfört med 2006. Vinkonsumtionen ökade med 4 procent jämfört med 2006.
SoRAD undersökning visar också att svenskarna köper allt mer av sin alkohol på Systembolaget. Försäljningen på Systembolaget ökade med drygt fem procent 2007. Systembolagets marknadsandel uppgår därmed till knappt 55 procent, vilket kan jämföras med 2004 då 45 procent av alkoholinköpen gjordes på Systembolaget.
Fortfarande dricker män betydligt mer alkohol än kvinnor. Männen dricker cirka 14 liter ren alkohol per år och kvinnor 6 liter. Unga män i åldern 20–24 år är de som dricker klart mest alkohol (20 liter ren alkohol om året) Minst dricker kvinnor i åldern 65–80 år (knappt 3 liter).

Alkoholvanorna bland unga, Sverige

Andelen niondeklassare som intensivkonsumerar (minst 18 cl sprit eller en helflaska vin eller 4 burkar starköl, cider eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle) en gång i månaden ökade både bland pojkar och flickor under 1990-talet. Flickornas ökning fortsatte under 2000-talet, medan andelen intensivkonsumenter bland pojkarna sjönk, vilket fått till följd att könsskillnaderna nu är mycket små. I tvåan på gymnasiet svarar 2007 runt hälften av pojkarna och drygt 40 procent av flickorna att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare.


Om man studerar skolelevernas totalkonsumtion kan man se att mellan 1977 (då mellanölet togs bort ur livsmedelsbutikerna) och 1981 sjönk årskonsumtionen kraftigt. År 1989 uppgick konsumtionen till 2,3 liter för pojkarna och 1,4 liter för flickorna. Därefter har flickorna druckit allt mer. År 2005 drack de 3,2 liter ren alkohol, vilket är mer än en dubbelt så mycket jämfört med 1989. De senaste åren har dock konsumtionen sjunkit något. 2007 uppgick konsumtionen bland flickor i årskurs 9 till 2,2 liter. Pojkarnas konsumtion steg ännu mer under 1990-talet och nådde en topp om 5,3 liter 2000. Därefter har konsumtionen bland pojkarna minskat (till 3 liter 2007) vilket innebär att könsskillnaderna minskat under 2000-talet. I gymnasiets andra år uppgår pojkarnas konsumtion till 7,6 liter 2007 medan flickorna drack 4,2 liter.

Riskbruk

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ligger cirka en miljon svenskar i riskzonen för att drabbas av alkoholskador till följd av sin konsumtion. För män anges gränsen till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin eller 4 centiliter sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka.

Missbruk

I Sverige beräknas mellan 300 000 och 500 000 ha alkoholproblem. Läs mer om alkoholberoende och alkoholmissbruk på www.1177.se




Hur många avlider tillföljd av alkoholmissbruk i Sverige?

Knappt 350 personer avled till följd av alkoholmissbruk i Västra Götaland 2008. Siffran har varit ungefär den samma sedan 1997. Knappt 75 procent av dem som avlider till följd av alkoholmissbruk är män.

Sidan uppdaterad